Jag har skrivit ett sextiotal böcker för barn och unga och haft skrivarworkshops och författarbesök i många år i grundskola, förberedelseklasser och anpassad grundskola. Alla mina böcker är lättlästa berättelser som kan läsas av alla. Flertalet finns också som ljudböcker och talböcker (Legimus).
Många av mina böcker anknyter till och passar fint att använda vid arbete med värdegrund, barnkonvention och MIK (medie- och informationskunnighet).
Ett vanligt upplägg är att jag kommer till en skolklass och berättar om hur jag får idéer till en berättelse och bakgrunden till böckerna jag skrivit. Fakta eller fantasi: hur använder man sig av verkliga händelser i en berättelse och hur mycket får man egentligen hitta på…?
Eleverna får göra enkla skrivövningar, kom-igång-berättelser, kanske med ”magiska föremål”, förr-i-tiden-tema eller korta dikter.
Min senaste bok ”Farlig vandring” handlar om vad man kan klara av i ett nödläge. Frågan hur man hanterar något oförutsett som händer är en bra ingång till intressanta diskussioner och inspiration till att skriva själv.
Många tycker att det är spännande med berättelser som utspelar sig förr i tiden. Men hur vet man egentligen hur det var förr, så att man kan skriva om det? Det berättar jag om med anknytning till mina historiska barnböcker.
Hur är det att komma som flykting till Sverige eller att vara barn i en familj som lever gömd? Det handlar mina Milo-böcker om, som också finns översatta till arabiska. Vad skulle du ta med dig om du var tvungen att fly? Kan man skriva om sådant som man själv inte varit med om? Det är frågor som tas upp i diskussioner på mina klassbesök, och som också kan användas i skrivövningar.
Annat jag brukar ta upp är: Hur är gången från det att man börjar skriva tills boken är klar? Vem kan man visa sitt eget skrivande för? Vilka knep finns för att göra en berättelse mer spännande?
